Den första oktober samlades ett trettiotal mjölk- och dikobönder på Norrvalla i Vörå för en inspirerande dag med temat ”Hållbar och lönsam ko”. Programmet bjöd på föreläsningar, praktiska tips och en engagerande paneldiskussion.
Camilla Rosman: Kommunikation och genomtänkt avel är nyckeln
Dagen inleddes med Camilla Rosman från Sverige, Product Manager för Viking Red. Hon ansvarar bland annat för tjurportföljen, vilket innebär att hon ser till att rätt tjurar köps in enligt avelsmålen och att hemma- och exportmarknadens behov uppfylls.
Föreläsningen som Camilla höll var intressant och givande, både för mjölk-och dikobönder, hennes budskap var i korthet följande:
– Kommunikation med kunder är oerhört viktig, så utbudet av tjurar motsvarar efterfrågan. Alla tjurar som väljs är en kompromiss i någon mån – det är nästan omöjligt att hitta en helt perfekt individ.
Camilla betonade vikten av genomtestning av besättningen för att identifiera de bästa hondjuren. Hon uppmanade till hög selektionsintensitet och att använda så unga djur som möjligt i avelsarbetet för att förkorta generationsintervallet.
– Alltför stor vikt ska inte läggas vid exteriöra egenskaper – de nedärvs endast till 12 %, då genetiska arvet mycket starkare t.o.m. 80 %.
Hon rekommenderade att använda X-Vik semin på de bästa hondjuren och sen köttras på de svagaste. Camilla lyfte också fram styrkorna hos den röda rasen:
– Röda kor är minst lika lönsamma som de andra, för lönsamheten kan inte räknas i mängden mjölk. Faktum är att trots de röda producerar mindre kg mjölk, så kompenserarar de i mjölkens kvalität, och de är billgare att utfodra för att de överlag är mindre till storlek.
– Dessutom är de mera livskrafiga och därför också friskare. Undersökningarna har visat att Holstein kräver bättre foder för att växa och producera, då de röda igen växer och producerar bättre med en foderstat som baserar sig på mer på enbart grovfoder.
Anna Grönberg: Vanliga problem i MinGård
Anna Grönberg från Mtech tog upp de vanligaste problemen som uppstår vid programstödet, bland annat felaktiga anteckningar vid kalvregistrering.
– Ett av de vanligaste problemen som de kontaktas för är felaktiga anteckningar som blivit gjorda vid inmatning av en kalv. För att få sådant korrigerat måste man gå in via mödradjuret och söka upp kalven där. Från den sidan hittas sedan en ikon med penna som möjliggör korrigeringar av kalvens uppgifter.
Det som inte kan ändras efter sparning är EU-signum och då bör nötregistret kontaktas för att få instruktioner. Kalvningen kan raderas i sin helhet om man gör det inom anmälningstiden.
Anna visde också hur olika listor kan göras och berättade om hur man lätt kan göra betesgrupper via inavelsberäkningsfunktionen.
– Också skäl att notera skillnaden på benämningar ”grupp” och ”avdelning”. Ett djur kan vara i flera grupper samtidigt, som t.ex.” klöv-vårds gruppen” eller ”slaktgruppen”, men bara i en avdelning åt gången, med tanke att det handlar om ett fysiskt utrymme.
Genom att gå in på funktionen ”djurets innehavarspecifica uppgifter” (sedelbild i djurkorgen) kan man ändra uppgifter på djuren, igen genom att använda ikonen med penna.
Frågor och förbättringsönskemål ställdes till Anna, och efteråt kom även önskan om mera dylika skolningar för att öppna upp ögonen för alla fina verktyg som finns att utnyttjas i MinGård.
Minttu Liuko: NBDI ger nya möjligheter
Minttu Liuko, Fabas dikorådgivare, berättade om hjälpverktyg i val av semintjurar. En del hade hört om NAV och NBDI, men för de flesta var den fria tillfången till sökmöjligeten på NAV´s sidor obekant.
– Möjligheterna att kunna brett jämföra tjurars egenskaper utöver rasgränser, ger fantastiska möjligheter att förbättra köttproduktionen, sa Minttu.
Sökfunktionen på NAV beef som nu även hittar gårdarnas egna tjurar studerades. Där kunde konstateras bl.a att endast över 80% renrasiga avkommor är med i räkningen i dagens läge.
Nina Fagerholm: Sätt tydliga mål för avelsarbetet
Nina Fagerhom, Fabas avelsrådgivare på mjölkkor, berättade om vikten av att arbeta målinriktat och långsiktigt i avelsarbetet.
– Grunden för ett framgångsrikt avelsarbete är att sätta tydliga och realistiska mål. När målen är klara kan bonden fatta konsekventa beslut om selektion, gallring och tjurval. På så vis undviks slumpmässiga val och arbetet kan styras i en hållbar riktning där varje generations framsteg byggs på medvetna prioriteringar.
En viktig del är planeringen av djurflödet. Genom att förutse kalvningar och rekryteringsbehov skapas balans mellan unga djur och äldre kor.
– Detta ger en jämnare arbetsbelastning, rätt antal rekryteringsdjur och minskade kostnader för onödig uppfödning. Ett välplanerat djurflöde stärker både ekonomin, djurhälsan och hållbarheten i produktionen.
Nina poängterade att framtidens avel bygger på klara mål, planerat djurflöde och smart användning av moderna verktyg som könssorterad sperma.
– Med långsiktighet, datadrivet beslutsfattande och balans mellan djurens välfärd och produktionens krav kan vi forma morgondagens hållbara mjölkko.
Paneldiskussion: Stolthet och framtidstro
Dagen avslutades med en diskussionspanel. Fyra bönder hade på förhand blivit frågade om de var villiga att ställa upp i panelen och även fått färdiga ämnen som skulle diskuterades.
Panelisterna var Cindi Groop, simmental uppfödare från Räfbackens Simmental, Leif Bäck, hereford uppfödare från Agnisbäck, Tanja Gammelgård, mjölkgård från JBS Gammelgård och Mikael Österberg, mjölkgård.
Allt började med att alla fick berätta sin gårds historia. Berättelserna var gripande, alla berättade om sina med- och motgångar, framtidsvisioner och mål.
Det som kom fram var stolthet över att hålla Finland självförsörjande och tro på att kunna göra det framledes också. Alla enades om att myndigheternas krav är det tyngsta i arbetet, men även en rädsla för smittosamma sjukdomar som blir allt vanligare.
I diskussionerna kring vad som varit betydelsefullt för framgång i verksamheten, tog alla upp goda samarbetsparter, bl.a Faba som hjälpt i val av djur, djurhandel, avelsplanering och förbättring av djurmaterial. Panelisterna enades om två viktiga mått på att saker på gården är väl: nöjda (tysta) djur, och bra respons av kunder.
Deltagarna för dagen uppskattade paneldiskussionen, och igen lär glömma Cindi Groops historia om hur hon fick sin fina tjur Orvar från Skåne.
Responsen från deltagarna var mycket positiv: dagen upplevdes som givande, lärorik och ett värdefullt tillfälle att utbyta erfarenheter.
Text och foto: Minttu Liuko
Artikeln publicerades i kortare version på finska i Nauta nr 5/2024.
Skulle du vilja ha ett liknande evenemang i ditt område? Kontakta din egen avels- eller dikorådgivare!