Ett genomprov är väldigt lätt att ta i samband med DNA-öronmärkning. Detta lilla provrör innehåller informationen om hur kalven kommer att vara som fullvuxen!
Att genomtesta kokalvar blir allt vanligare. Detta är inte överraskande; genom att betala ett par tiolappar får man en bra förutsägelse om hur kalven kommer att vara som fullvuxen. Senaste forskning visar att kalvens beräknat genom-NTM-värde beskriver ganska bra dess framtida uthållighet som mjölkko.
Det börjar finnas tillräckligt mycket kalvade kor som genomtestades som ungdjur för att kunna forska om genomtestning verkligen kan förutsäga djurets genetiska nivå även i praktiken. Första större genomtestade åldersgruppen består av kor som föddes 2012. I bästa fall har de hunnit kalva även fyra gånger tills nu så det är möjligt att dra första slutsatser om deras uthållighet.
Det nordiska genomtestet har visat sin användbarhet på tjurar. Det har visat sig att dessa tester speglar tjurens framtida avkommeprov. Beroende på egenskapen har korrelationen mellan tjurens genomtest och avkommeprov som görs fyra år senare varierat mellan 50 och 80 procent.
Att genomtesta hondjur blev vanligare 2012 när priset på testet minskade anmärkningsvärt. Detta skedde när VG och Faba började subventionera priset i samband med LD-projektet. Det finns cirka 2000 genomtestade ayrshire honor som föddes i Finland 2012 och lite under tusen motsvarande holstein-kor.
Nu i 2017 har priset på genomtestet sjunkit till drygt tjugo euro om besättningen är med i LD-projektet. Målet är att testa 25 000 honor i Finland varje år.
Tre nivågrupper
Nordiska avelsvärdet NTM understryker uthållighet och framför allt de egenskaper som kan kopplas till den betonas. Därför är det väldigt intressant att se om resultat på genom-NTM-testet korrelerar positivt med hur länge mjölkkor kan användas för mjölkproduktion.
Som forskningsmaterial användes kokalvar födda i Finland 2012. Alla djur som var med i forskningen hade genomtestats antingen som kalvar eller som kvigor innan deras första kalvning. Resultaten på testet användes för att räkna ut index på enskilda egenskaper som sedan tillsammans utformade djurets genom-NTM.
Både ayrshire- och holstein-kor delades in i tre olika nivågrupper: låg, medelnivå och hög. Bara de djuren som redan producerade mjölk var med i nivågrupperna.
Skillnad på 5000 kilo – och den blir större
Utmönstringsprocent av djur beskriver hur länge en individ kvarstår i besättningen. Detta är ett enkelt och tydligt mått på djurens uthållighet. Ayrshire-kor med ett lågt genom-NTM-värde hade en utmönstringsprocent på 55 tills maj 2017. Motsvarande siffra på holstein-kor var 58. Detta betyder att mera än hälften av djuren med lågt genom-NTM-värde hade blivit utmönstrade.
Anledningen till utmönstring beaktades inte. Den kan alltså ha varit dålig hälsa, låg produktionsnivå, dålig exteriör eller svårt temperament. Det kan dock antas att djur utmönstrades bara när det var helt nödvändigt eftersom de redan var med i produktion.
Utmönstringsprocenten av djur med högt genom-NTM-värde var betydligt mycket lägre: procentandelen av utmönstrade ayrshire-kor tills maj 2017 var 27 och motsvarande siffra på holstein-kor var 32. Lägre utmönstringsprocent leder automatiskt till mera kalvningar och på det viset till bättre mjölkproduktion.
Vid forskningstillfället hade skillnader i produktion (mätt i mängd energikorrigerad mjölk) mellan grupper med lågt och högt genom-NTM-värde hunnit stiga upp till över 5000 kilo. Med tiden kommer skillnaden att bli ännu större.
Enligt forskningen ger genomtestning tillsammans med avelsvärdet NTM en pålitlig prognos för kalvens framtid som mjölkko. Flera gårdsägare har faktiskt börjat testa alla födda kokalvar för att sedan bestämma vilka som behålls och föds upp till mjölkkor.
Det är dyrt att föda upp kalvar till kor. Genom att betala cirka tjugo euro för ett genomtest kan en gårdsägare alltså spara mycket pengar. Samtidigt erbjuder testet information om djurets enskilda egenskaper vilket i sin tur underlättar valet av semintjuren.
Högt NTM-värde, dubbelt så hög produktion
En del av läsare kan eventuellt minnas en artikelserie som publicerades i tidningen Nauta under året 2014 där alla ayrshire- och holstein-kor i Finland delades in i grupper enligt deras NTM-värden. Djurets härstamning och resultat från första laktationen användes för att räkna ut dess NTM-värde.
Jämförelser i uthållighet mellan olika NTM-nivåer av djur som föddes 2010 liknar väldigt mycket de jämförelserna som har gjorts på några år yngre och genomtestade djur. I gruppen bestående av djur med låga NTM-nivåer var uthålligheten anmärkningsvärt lägre än i gruppen av djur med höga NTM-nivåer. I gruppen med låga värden utmönstrades cirka 90 procent av djuren medan i gruppen med höga värden fortsätter ungefär 30 procent av djuren i produktion.
Skillnaderna mellan de olika NTM-grupperna kommer troligtvis att leda till över dubbelt så stor mjölkavkastning i gruppen med hög NTM-nivå jämfört med gruppen bestående av kor med låga NTM-värden. Vilken otrolig skillnad!
Jukka Pösö, utvecklingsagronom, Faba
*******************************************************
Genomtestning underlättar val av partner
Ett billigt genomtest och provtagning i samband med öronmärkning möjliggör stora framsteg i avelsplanering. Genomtestning eliminerar gissandet när den unga kvigans ärftliga potential av olika egenskaper kan redas ut.
En genomtestad kviga får en utvärdering av sin härstamning. Det totala avelsvärdet (NTM) samt 39 delegenskaper utvärderas. Dessa innebär bland annat egenskaper som har med produktion, hälsa, bruksegenskaper och exteriör att göra. Detta är ett stort framsteg när det beaktas att på kvigor som inte har testats finns det bara ett så kallat förväntat värde. Det förväntade värdet är medelvärdet av totala avelsvärden av kvigans föräldrar. Via genomtestning av kvigor har pålitlighet av alla deras avelsvärden stigit till samma nivå med tjurarnas motsvarande.
Det är möjligt att få resultaten på genomtestet redan vid tre månaders ålder om djuret testas direkt efter födseln. Då vet man också resultaten i god tid innan kvigan insemineras. Genomiska avelsvärdena är användbara genom hela avelsplaneringsprocessen. Till kvigor som ska insemineras nämns det en partner som passar djuret bäst på individnivå. Ett annat alternativ är att hitta mest kompatibla tjuren med hjälp av egenskapsgrupper.
Genomtestning tar valet av partner till en helt ny nivå!
Pirkko Taurén, produktgruppchef, Faba